Jag tänkte skriva ett inlägg om hur jag som förvirrad trettonåring kände press inför framtida studie- och yrkesval, att jag efter allmänna gymnasiet på Åland hade tur och halkade in på ett jobb i Stockholm som personlig assistent på ett privat boende för vuxna personer med autism och utvecklingsstörning. Jag tänkte berätta hur jag arbetade som assistent och föreståndarens högra hand i tre år på ett specialfritidshem på Åland för barn med funktionshinder, hur jag blev lärare för en elev i årskurs 6 och sedan plötsligt blev arbetslös då det inte fanns resurser för mig längre.

Jag tänkte flika in att jag nått botten och kravlat mig till toppen efter ett destruktivt förhållande med en manipulativ person med missbruk och att jag nu lever tillsammans med en underbar man som får mig att skratta, att jag blivit bonusmamma till hans två barn, precis börjat pluggat ekonomi, är hus- och hundägare, har hobbys som att fotografera och dansa – och är lycklig.

Medan jag skrev inlägget insåg jag att det inte är det som är relevant. Det betydande och viktigaste jag vill förmedla är vikten av tron på sig själv.

Det finns några saker jag lärt mig på vägen som jag gärna sprider vidare:

•    Utstrålningen avgör hur andra uppfattar dig. Det spelar ingen roll hur du ser ut, bara du är bekväm i din kropp, har självkänsla och är nöjd med den individ du är – det attraherar! Den som ser ner på andra projicerar bara sin egna dåliga självkänsla och tror sig därför må bra av att trycka ner andra.

•    Bekräftelsedriften är stark hos människan men den bästa bekräftelsen kommer inifrån, den du får från dig själv. Det spelar ingen roll hur mycket smicker du får utifrån om du inte är nöjd med dig själv. Bekräftelse utifrån bygger på och förstärker Egot, inte Jaget.

•    Byt ut orden ”borde” och ”måste” mot VILL och ordet ”man” mot JAG.  Omformulera negativa tankar till positiva. Se svårigheter som möjligheter! T.ex. ”Man borde sluta röka” får en större betydelse om du istället säger ”Jag vill vara rökfri”.

•    Det förflutna har format oss. Förvalta erfarenheter du upplever som traumatiska till något positivt och skäms inte över misstag du anser dig har gjort utan se det som en lärorik upplevelse du kommer att göra annorlunda här och nu och i framtiden om du ställs inför liknande situationer. Det spelar ingen roll om du är 13, 24, 45 eller 86 – ålder är en siffra och vissa personer har gått igenom mer och fått uppleva tyngre erfarenheter än andra.

•    Stå för dina åsikter, men bygg ingen mur i vägen.

•    Uppmärksamma dina för- och nackdelar, vad du är bra på, dina goda egenskaper men också dina brister. Jag menar inte att vi kan bete oss illa och sen använda medvetenheten som ursäkt, utan att vara medveten betyder att det är en pågående process till förändring.

•    Du kan inte styra andra. Du styr ditt eget handlande vilket i sin tur kan påverka andra, men det viktiga är att du är sann mot dig själv.

•    Med en stark självkänsla kan du till exempel utbilda dig till vad du vill och arbeta med vad du vill. Det gäller bara att marknadsföra dig själv, utveckla din kunskap genom studier och bevisa det för omgivningen det berör.

Tro på er själva! Ha drömmar, mål och sikta på dem men följ hjärtat och gå dit fötterna pekar. Är det en volontärresa, en skola eller ett yrke eller en hobby som står framför dig just nu? Du fixar allt!
Underskatta aldrig dig själv! Framtiden är möjligheter och dåtiden är erfarenheter. Förr eller senare faller pusselbitarna på plats och den känslan är obeskrivlig.

Viktigast av allt: DU har huvudrollen i Ditt eget liv!

// Alexandra de Haas är levnadsglad och dessutom uppmärksam och nyfiken på människan som individ.