Här erbjuder vi intervjuer med samarbetsparter, unga som tagit del av vår verksamhet, skolpersonal och professionella inom ungdoms- och tredje sektorn.

DUA intervjuar Senja, Julia, Ronja, Carla, Ida, Maija och Vilma som tagit del av DISA-gruppverksamheten i Lagstad skola, Munksnäs högstadium och Åshöjdens högstadium under våren 2011.

Vem är du?
- Senja.
Vad tyckte du om DISA?
- DISA var en trevlig upplevelse som jag fick vara med i, det skulle ha varit förstås ännu bättre om alla som var med skulle ha deltagit mera i diskussionerna osv. (= förbättrings punkten) Efter att man haft ett ”DISA-möte” blev jag iallafall och fundera på saker som vi talade om där, och nya och intresserande saker som vi fick veta t.ex. hur man kan lite veta om vad någon tänker på genom att följa dens ögon
På vilket sätt har DISA hjälpt dig?
- Jag har använt mig några gånger av ”tips/råd” som vi fick veta i DISA, men största delen av de vad vi talat har nog blivit i minnet och dyker upp i situationer som passar till dem. Jag har t.ex. börjat jobba på att säga trevliga saker, hålla ögonkontakt, se gladare ut och såna saker som man bör tänka på när man talar med någon. Sista uppgiften vi hade kommer jag kanske bäst ihåg, när man fick höra 2 positiva saker om sig själv och en sak som man kan förbättra på av andra DISA- medlemmarna. Det är alltid bra emellan att få höra vad andra tänker om dig.
Kan du rekommendera DISA för andra?
- Gärna rekommenderar jag DISA till andra, jag tror det ”öppnar ögonen” också för andra. Man blir på riktigt och tänka på sakerna som man talat om och kanske omedvetet börjar bättra sig på saker som man inte är så bra i, särskilt blir kanske ”tystna” lite mera socialare och vågar säga sina egna åsikter modigare.

Vem är du?
- Julia Ämmälä.
Vad tyckte du om DISA?
- Disan var helt bra man kunde vara sej själv och kände sej trygg.
På vilket sätt har DISA hjälpt dig?
- Att vara modigare, jag har förr varit mycket blyg
Kan du rekommendera DISA för andra?
- Ja, absolut. Den kan hjälpa många andra flickor som känner sig utanför !!!!!

Vem är du?
- Ronja Horsma.
Vad tyckte du om DISA?
Det var bra och hjälpande.
På vilket sätt har DISA hjälpt dig?
- Jag lärde mig många saker och hade det helt roligt. =)
Kan du rekommendera DISA för andra?
- Joo, jag rekommenderar DISA för andra klasser som var i samma läge som min klass var i.

Vem är du?
- Jag är Carla Friman.
Vad tyckte du om DISA?
- Jag tyckte DISA var jättebra! Det var roligt att samlas alltid en gång i veckan för DISA:n för man kunde liksom slappna av en timme och fast vi gjorde någo uppgifter så gjorde det inget för uppgifterna var roliga att göra!
På vilket sätt har DISA hjälpt dig?
- Nå int har jag märkt några stora ändringar men lite mera det att jag skall kunna få positiva tankar om jag har en dålig dag och sen att jag fick höra vad andra tyckte var mina bra/dåliga sidor.
Kan du rekommendera DISA för andra?
- Det kan jag och jag tror det sku göra jätte bra om så många som möjligt flickor i högstadieåldern sku få ha DISA, och just fast man kanske inte märker några stora ändringar så det bara att man får vara där och lyssna

Vem är du?
- Jag är Ida Torsell från Esbo.
Vad tyckte du om DISA?
- DISA har för min klass i alla fall varit bra eftersom vi haft en väldigt dålig sammanhållning bland flickorna dels för att vi är så olika och dels för att vi inte egentligen känner varandra. Men enligt mej har det varit roligt och jag har lärt mej känna både mej själv och flickorna i klassen bättre
På vilket sätt har DISA hjälpt dig?
- Det har hjälpt att lära känna mej själv bättre.
Kan du rekommendera DISA för andra?
- Jag rekommenderar DISA för alla som är lite osäkra i sig själv, men även för dem som tror att dom känner säg själv och kan hantera känslor för de kommer att inse att kanske de inte gjorde det så bra sen heller efter att varit med i DISA!

Vem är du?
– Jag är Maija Hoving.
Vad tyckte du om DISA?
- Det var helt roligt att samlas bara med flickor och bara tala och på samma gång kanske lära känna de personerna som man inte hade känt så bra förut.
På vilket sätt var DISA bra för dig?
- Jag fick höra lite hur andra tycker om mig och fick veta mina bra sidor o dåliga sidor.
Kan du rekommendera DISA för andra?
- Jo. Jag blev t.ex lite mer social efter jag hade varit på disa timmar.

Vem är du?
- Vilma.
Vad tyckte du om DISA?
- De har hjälpt mig mycket i att kontrollera negativa tankar och samtidigt har jag lärt mig att lita på mina kompisar.
På vilket sätt har DISA hjälpt dig?
- Jag har lärt mig att leva i nuet.
Kan du rekommendera DISA för andra?
- Klart det, det är en utmärkt grupp med utmärkta ledaren.

======================================================================

DUA intervjuar Julia, som tagit del av DISA-gruppverksamheten

Vem är du?
- Jag heter Julia Laine och är 16 år gammal. Jag har en 13 årig lillebror och mamma och pappa. Jag är tränare i redskapsgymnastik och tränar själv redskapsgymnastik och innebandy.
Vad var det bästa med DISA?
- Det bästa med DISA var att vi hade bra gruppanda och roliga uppgifter. Jag väntade alltid på träffen.
På vilket sätt hjälpte DISA dig?
- Med hjälp av DISA har jag lite förbättrat mitt självförtroende och fått nya vänner.
Kan du rekommendera DISA för andra?
- Jag rekommenderar gärna DISA för alla andra. Jag rekommenderar den för att minska på stressen, få nya vänner, bättra på självförtroendet och ha roligt.
Finns det dåliga sidor med DISA?
- De dåliga sidorna med DISA var att jag gärna skulle ha velat veta flera sätt att minska på stressen och att vi inte längre träffas.

======================================================================

DUA intervjuar studiehandledare Maria Viitasalo

Vem är du?
- Jag är Maria Viitasalo och arbetar som studiehandledare vid Svenska normallyceum. Här har jag jobbat nu i sju år men ska nu sluta och börja i Grankulla i stället. Som studiehandledare ansvarar jag även för väneleverna och är med i elevvårdsgruppen.
Hur har du kommit i kontakt med DUA?
- Det var då vi sökte utbildare för vänelever och så sökte vi också handledare för en tjejgrupp (DISA). Jag hoppas att samarbetet fortsätter även om jag börjar jobba i Grankulla.
Varför ville ni ha DISA till er skola?
- Situationen är den att i skolan finns 70 % killar och 30 % tjejer, och det kan därför vara svårt att hävda sig som tjej. Därför tyckte vi att DISA skulle vara en bra lösning för att stärka tjejernas självkänsla.
Till vad behövs DISA?
- Jag upplever att DISA behövs för att skolan ska få bättre kontakt med samhället, eftersom DISA är en tjejgrupp som erbjuds av tredje sektorn. Dessutom anser jag att eleverna på riktigt har nytta av DISA.
Har du varit nöjd med DISA?
- Ja, situationen i skolan har lugnat ner sig massor i och med DISA, och det att eleverna själva har varit nöjda och glada räcker för mig.
Borde liknande grupper finnas för pojkar?
- Eventuellt ja, men det borde nog vara lite annorlunda än tjejernas eftersom killarna fungerar lite på annat sätt. Jag tror att det skulle vara svårt att få de berörda killarna, som verkligen skulle behöva en sådan grupp, att komma dit.

======================================================================

DUA intervjuar skolkurator Carola Beijar

Vem är du?
- Jag heter Carola Beijar och är skolkurator vid Munksnäs högstadieskola och gymnasiet Lärkan . Jag har jobbat i snart tre år som kurator. Jag är också mamma till tre barn i åldern 6-13.
Hur har du kommit i kontakt med DUA?
- DUA skickade ut information om DISA till högstadiet och vi nappade på helt enkelt. Nu har vi redan haft två DISA-grupper här och ska ha en tredje nästa vinter.
Varför ville ni ha DISA till er skola?
- Vi tyckte att det ingick bra temaområden i kursen, som till exempel övningar i att stärka den sociala förmågan och självförtroendet, strategier att lösa problem och stresshantering. Vi hade flera olika alternativ som vi kunde välja emellan men vi valde DISA för att det lät bra.
Till vad behövs DISA?
- Jag tycker att DISA är bra för att det är en förebyggande metod. Det är inte en behandlingsmetod mot till exempel depression, utan den passar vem som helst. DISA skulle egentligen passa alla klasser om det bara var möjligt. Dessutom lär flickorna sig sådant som de kan ha nytta av senare i livet.
Har ni varit nöjda med DISA?
- Ja, vi har nog varit nöjda och dessutom fått positiva kommentarer av både elever och föräldrar.
På vilket sätt har DISA hjälpt dem som varit med i gruppen?
- Jag tror att det viktigaste är att de har lärt sig sådant som de kan ha nytta av även i framtiden.
Borde liknande grupper finnas för pojkar?
- Absolut! Det skulle vara bra om det fanns en motsvarande kurs även för pojkar.  Pojkarna har nog lite undrat varför det inte finns en grupp för dem, utan bara för flickorna.
Finns det negativa sidor med DISA?
- Inte egentligen. Men ibland kan det vara utmanande att pussla ihop tiderna, eftersom DISA går på skoltid. Jag tycker att det är viktigt att lärarna är positivt inställda och i vår skola har samarbetet med lärarna fungerat bra.

======================================================================

DUA intervjuar blivande tutor Janne Helaskoski

Vem är du?
- Jag är Janne, är 17 år och studerar vid Tölö gymnasium på musiklinjen. På min fritid musicerar jag och försöker hålla mig aktiv på olika sätt.
Hur har du kommit i kontakt med DUA?
- I och med tutorutbildningen den här våren (2010).
Varför ville du bli tutor?
- För att komma i kontakt med de nya ettorna som börjar i höst. Det är ett bra och lätt sätt att få kontakt med dem. Dessutom kan man som tutor hjälpa de nya studerandena och göra en god gärning.
Vad tyckte du om utbildningen?
- Jag tyckte bra om den. Det var bra balans mellan praktiska saker och teori. Det intressantaste var olika sociala tekniker.
Saknades något i utbildningen?
- Tid! Med mera tid skulle man ha hunnit med mera. Nu var utbildning bara en dag.
Positiva/negativa sidor med att var tutor?

- Positiva sidorna är egentligen samma som orsakerna att jag vill bli tutor, det vill säga att man kommer i kontakt med de nya studerandena och kan hjälpa dem med det som behövs. Negativt är kanske det att man missar sina egna lektioner på grund av tutormöten och så vidare.
Vad är tutorns viktigaste uppgift?
- Det är nog att få de nya ettorna att känna sig välkomna och accepterade i skolan. Dessutom ska man kunna svara på deras frågor och bara prata med dem.
I vilka andra situationer i livet kan man ha nytta av tutorutbildningen?
- Det vi lärde oss om sociala roller och härskartekniker är bra att veta och känna igen då någon använder sig av dem. Det är också bra att känna till de praktiska övningar och lekar vi hade om man någon gång behöver fylla ut tid. Man blir kanske också mer socialt kompetent.

=================================================================

DUA intervjuar Marie Mikkonen

Vem är du?
- Jag heter Marie Mikkonen, jag är bildkonstnär, författare, coach för ett kreativt liv, två barns mamma, företagare på Crealife och fantasifull sanningssökare så där i största allmänhet.
Hur har du kommit i kontakt med DUA?
- Frida Westerback och jag arbetade tillsammans på Sveps i tiderna. Jag blev tillfrågad att arbeta med ett projekt som hette Unga Ledare och där av föddes vårt samarbete.
Hur ser ert samarbete ut?
- Vi har arbetat tillsammans länge, så samarbetet innehåller planering, konkret arbete med ungdomar och proffs som jobbar med ungdomar. Ofta använder vi också varandra som bollplank för olika projekt och tankeverksamhet. I vårt samarbete har vi haft många olika roller gentemot varandra och omvärlden. Vårt samarbete ser jag som flexibelt, öppet, uppriktigt, utvecklande, kommunikativt och ärligt.
Varför är det viktigt att unga kommer i kontakt med teman som ledarskap och gruppdynamik?
- Samhället ändras så snabbt, på så många plan just nu, att ingen av oss har en klar bild av hur livet ter sig ens om tio år. Skolsystemet gör sitt bästa för att hänga med, men som en väldig instans med begränsade resurser är det en stor utmaning. Då kan tredje sektorn erbjuda livsviktig utbildning inom teman som ledarskap, gruppdynamik, företagsamhet, kreativitet och många andra.
Viktigt är det därför att ungdomars studieval, karriärval och framtid vilar tungt på dem själva och deras kapacitet att behärska många färdigheter som inte ingår i deras utbildning. Studielivet och arbetsgivare kräver självständighet, sociala färdigheter, produktivitet, flexibilitet och utvecklingsförmåga – färdigheter som man lär sig t.ex. genom gruppdynamik och ledarskap.
Bästa sättet att väcka kreativiteten hos unga?
- Det som ungdomar oftast kommenterar när jag arbetar med dem runtom temat kreativitet, är att de lär sig lita på sig själv och sina egenskaper. De har inte insett förut att det finns ”många rätta svar”, flera lösningsmöjligheter på problem och livsfrågor.
När det gäller att leda ungdomar in i sin egen kreativitet är det viktigaste punkterna bland annat att:
- tillåta misstag
- uppmuntra många olika svar, lösningar, synpunkter
- göra övningar som leder bort från perfektionism
- skapa en trygg atmosfär
- stöda solidaritet
- vara ärlig och ödmjuk som vuxen
- lyssna
- tillåta och be om alla svar, också de som är ”inkorrekta” på något sätt, rasera tabun
- skratt, lek, skoj och ståj